Sverige resan - Sala silvergruva - del 10 💕

 
Underbara Sala. En stad jag själv skulle kunna tänka mig flytta till och som jag och min pojkvän smått har 
diskuterat om. Men i somras åkte vi hit från Örebro och var här redan vid 10:00 tiden. Vi hade bokat tid för
att göra höghöjdsbanan som jag visade på förra inlägget och efteråt tog vi en härlig god lunch och inväntade
nästa äventyr. Vi skulle nämligen åka ned 155 meter under jord för att traska runt i silvergruvan och fy tusan
så obehagligt men roligt det var! 
 
Vi fick inte viska, spotta eller svära. Självklart råkade en svordom då jag i mörket snubblade omkring där 
nere men jag tror att bergdamen var snäll mot mig haha. Men som sagt, obehagligt med endast en fackla 
som ledsagare men jag tycker ändå att det var sjukt kul! Niclas hade planerat att vi skulle bo en natt på ett
hotell i Sala, men eftersom att det inte var tillgänglig just den dagen vi var där så fick det tyvärr va. Men då
vi gick förbi hotellrummet nere i Salas silvergruva, en endaste rum (Sviten för bröllopspar) och vi skulle vara
där alldeles ensamma - så kände jag en lycka över att Gud hjälpte mig därifrån!! Jag bara stirrade på Niclas
och sa: ''var det HÄR vi skulle övernatta?!!!'' haha. Tack gode Gud så åkte vi ifrån Sala.
 
Skulle ni vilja sova en natt sådär djupt ned, helt ensamma, med inte ens ett lås på dörren? Och ett skynkel 
till självaste sängen där vi är så långt ned i berget att telefonen inte fungerar och inte en radio osv.... ?

Sverige resan - Sala höghöjdsbana & linbana - del 9 💕

 
Minns ni som läste min blogg förra sommaren att jag berättade att vi skulle iväg på en KBT resa? Detta är vad
jag menade. Efter att ha lämnat Örebro vid 8:30 på morgonen åkte vi till Sala silvergruva och allt som hör där-
till. Mitt bland allt så fanns det en höghöjdsbana som var enorm och jag var så förväntansfull och även fast att
höga höjder är något jag är svin rädd för (alltså jag kan inte ens sitta på min killes axlar utan att freaka ut!) trodde jag att det skulle bli roligt. Men då jag väl stod där och försökte ta mig upp(som ni kan se) så vågade jag
tillslut inte. Min älskling fick dessvärre gå hela höghöjdsbanan själv, vilket han inte direkt kände någon ånger
för. Han tyckte det var svin roligt! 
 
Sedan kom vi till linbanan. Jag var även där förväntansfull och efter att ha stått och pratat med instruktörerna
så var jag så spänd inför att åka och valde att verkligen genomföra det, hur obehagligt det än var. MEN sen
råkade en utav instruktörerna berätta om typ risker på ett konstigt sätt som jag dessvärre inte förstod mig på.
Hon sade att om man hoppade istället för att skjuta ifrån sig så kunde det vara så att linan gick av. Och jag 
förstod då inte att det handlade om man vägde typ över 100 kg, inte alls mina 50 kg. Så jag gick verkligen
miste om något enormt roligt den här dagen och hoppas på att få göra om det någon annan gång!!

Sverige resan - S:t Nikolai & Takida konsert - del 8 💕

 
Och här kommer sista delen utav Örebro delen utav vår underbara semester Sverige runt. Vi gick till S:t
Nikolai kyrkan och tog fåniga bilder och tände ett ljus för alla fina patienter och närstående som gått bort
samt de som har det jobbigt. Sedan åt vi middag på The bishop arms och efteråt var vi och såg på Takida.
 
Som ni kanske minns så var konserten inte någon vidare för vår del. För det första så stod folk och rökte
vilket gjorde det jobbigt för oss båda och vi ville ställa oss vid en ''rökfri zon''. Och sedan så stod vi i över
en timme och väntade på samma ställe men då det väl började släppa in allt trash (ursäkta ordspråket) så
släppte de in flertal kvinnor som blev sjukt förbannad på mig för att jag var så kort och ställde sig framför
mig. Niclas höll på att smälla av men jag och han beslutade att försöka hitta något annat ställe. Det gjorde
vi inte direkt så typ 20 minuter kvar på konserten, kanske 30 minuter, hittade vi plats på en trappa där man
såg lite om man typ stod med böjda ben. Så lite fick vi se och Takida var det absolut inget fel på!!!
Visa fler inlägg